God estetik gör oss bland annat lyckligare och mer sociala. Detta beskrivs i den nya boken Heart In The Right Street som bygger på ett mycket stort antal vetenskapliga studier. Boken har släppts av brittiska CREATE streets som är ett oberoende forskningsinstitut med fokus på den byggda miljön.

Våra städer byggs inte med kunskap. Den fysiska miljö som påverkar oss alla, såväl fysiskt som psykiskt, utformas istället av subjektiva ideologier och dogmer. Något som vi har kunnat visa tidigare. Nu har CREATE streets, ett oberoende forskningsinstitut med fokus på den byggda miljön, släppt boken Heart In The Right Street. Den bygger på ett stort antal vetenskapliga studier och bekräftar mycket av det vi skrivit tidigare om estetikens viktiga roll, hur den påverkar oss och vad människor tycker om att se. Bokens slutsats är att estetisk utformning är mycket viktigt.

Estetik kan vara något mer än en diffus tidssymbol, vilket det ofta reduceras till av såväl arkitekter som politiker som byggherrar. Vacker arkitektur och klok design kan göra oss såväl lyckligare som mer sociala. Allt detta enligt vetenskapen. Jag kommer här att sammanfatta bokens innehåll och slutsatser under sex punkter. För fullständiga referenser till respektive studie och mer utförliga förklaringar till hur man har kommit fram till respektive slutsats, rekommenderas antingen att man köper boken eller läser CREATE streets egna sammanfattning här.

1. Riklig och välplacerad grönska

Att vi mår bra av grönska är sedan länge bevisat. Boken framhåller att minst 10 studier har kunnat bevisa att vi genom att regelbundet exponeras för en vacker grön miljö minskar stress, påskyndar återhämtning och i allmänhet får ett ökat välmående. För att kunna få dessa hälsofördelar är det därför viktigt med rikligt med grönska i staden, och att den är placerad där människor verkligen rör sig. Grönskan bör integreras och vävas samman med resten av staden.

Det viktigaste är inte nödvändigtvis antalet kvadratmeter grönska som finns i en stad, utan snarare att den är regelbunden och placerad där den faktiskt märks och gör skillnad. Som här i Paris.

2. Byggnadernas höjd

Undersökningar visar att det folkliga stödet för höghus är lågt. CREATE Streets menar att det finns goda anledningar till detta då byggnader i mänsklig skala ger fler hälsofördelar. Majoriteten av de studier som gjorts visar att höghus är för de flesta människor mindre tillfredsställande än andra boendeformer. De är inte optimala för barn, sociala problem växer, kriminalitet och rädsla för kriminalitet ökar liksom risken för självmord. Detta betyder dock inte att höghus alltid är dåligt – 10% av den brittiska befolkningen föredrar till och med höghus framför andra boendeformer. Man kan genom studierna se att det främst är välbeställda och barnlösa som föredrar höga byggnader. Höga hus leder ofta till mer stress och fler depressioner, framförallt för kvinnor med familj.

Samtidigt är det en fråga om täthet. En stad bör vara tät nog för att kunna tillhandahålla promenadvänliga gator med såväl affärer som kontor, men man bör vara medveten av vilka hälsofördelar man förlorar med alltför höga byggnader. Mellan 50 till 220 hem per hektar anses vara perfekt.

Visionsbild för framtidens Göteborg. Höghus behöver inte alltid vara dåligt, men man riskerar att förlora flera av de hälsofördelar som hus i mänsklig skala ger.

3. Gator och fasader

Vilken typ av gator som vi bygger har visat sig vara oerhört viktigt. Gator som passar in i den omgivande staden är förknippade med många positiva resultat. Ett traditionellt gatunät som varierar sig i struktur och med flera olika korsningar och vägval är att föredra. Vissa gator bör vara gågator och de som är till för andra fordon bör ha väl tilltagna trottoarer där det är möjligt.

Forskningen indikerar att fasaden på stora byggnader bör delas upp så att den ger intrycket av att vara flera mindre byggnader, då detta skapar ett mer socialt klimat för de förbipasserande. Fasaderna bör dock inte enbart vara händelserika visuellt, de bör även innehålla olika verksamheter för att på så sätt skapa en levande stad. För att beskriva detta talar man om så kallade aktiva fasader.

Arkitektur som gör oss lyckliga?
Arkitektur som gör oss lyckliga?

En studie visar att chansen att en vilsen turist får hjälp framför en aktiv fasad är hela fem gånger(!) högre än framför en passiv fasad. Bland de som hjälpte till var det sju gånger vanligare att man lånade ut sin telefon (7% mot 1%) framför en aktiv fasad framför en passiv fasad. Fyra gånger fler var villiga att gå med och leda turisten till sin destination (4% mot 1%).

Aktiva fasader får städer att fungera. En studie i Köpenhamn visar att det är ungefär sju gånger mer aktivitet framför uppdelade aktiva fasader än framför passiva fasader. Aktivitet leder till alla typer av hälsomässiga, ekonomiska och brottsreducerande fördelar. Liknande studier i Madrid, Melbourne och Stockholm stärker också denna bild.

Kyoto, Japan. Ett exempel på en storskalig och repetitiv fasad.

Det är även extremt viktigt med möjligheten att kunna röra sig mellan viktiga punkter till fots. De som bor i delar av staden som är nära sammankopplade med den övriga staden så att det mesta finns inom gångavstånd, får i snitt 2,5 gånger mer fysisk aktivitet än de boende i mer avlägsna delar av staden. Att fler har möjlighet att göra sina resor till fots minskar även utsläppen och koldioxidnivån i städerna.

Amsterdam. Fasader som består av eller ger intrycket av att bestå av flera hus gör att vi mår bättre och bli vänligare. Detta till skillnad från storskaliga och enformiga fasader som ofta dominerar dagens stadsbyggande. Amsterdam erbjuder också goda möjligheter att ta sig runt i staden genom att gå eller cykla.

4. Skönhet maximerar välmåendet

Skönhet spelar verkligen roll. Nybyggnation som majoriteten inte anser vara estetiskt tilltalande sänker också välmåendet och det allmänna hälsoläget, både hos boende och övriga som rör i sig i sådana oattraktiva områden. Forskning visar att vi helst väljer mjukare former, gröna ytor och överraskande upplevelser i det allmänna rummet framför skarpa kanter, mörka områden och plötsliga höga ljud. De flesta människors preferenser visar att vi vill ha en mer lokal och historiskt refererad arkitektur som är psykologiskt trovärdig och förståelig.

“Studio 1” i Örgryte. Vinnaren av Kasper Salin-priset 2016, Sveriges Arkitekters pris för bästa nybyggnation, är ett typexempel på ohälsosam arkitektur med sina mörka färger och skarpa kanter.

5. Vackra områden ger nöjda människor

Hur nöjd man är med sin stad eller sitt bostadsområde beror till stor del på hur vackert det är. En studie från USA gjord 2011, visar att korrelationen mellan ett områdes skönhet och hur nöjd befolkningen är med sitt område är viktigare än alla övriga attribut.

En undersökning från Gallup gjord 2008-2010 i 26 städer, kom fram till ett liknande resultat. Även denna studie fann ett extremt starkt samband mellan ett områdes estetiska attraktivitet och hur nöjda invånarna var, vilket i sin tur även hade en tydlig korrelation med BNP-tillväxten. Gallup fann att områdets estetik var den tredje viktigaste punkten. Människor rankade det till och med högre än grundläggande behov så som utbildning, bastjänster, känslan av säkerhet och det visade sig vara klart viktigare än individuella demografiska egenskaper.

Boken tar även upp en brittisk studie, som vi har skrivit om tidigare, där man kom fram till att det snarare är den upplevda graden av skönhet i ett område som ger positiva hälsoeffekter än hur många kvadratmeter grönområde som finns. Vacker arkitektur kan alltså påverka vårt välmående på samma sätt som vacker natur.

Öckerö hamnar ofta i toppen när invånarna i Sverige tillfrågas om hur lyckliga de är. Korrelationen mellan ett områdes attraktivitet och hur nöjda invånarna är har visat sig vara extremt stark.

6. Arkitektur bör spegla plats snarare än tid

En stark känsla av lokal identitet har också visat sig vara extremt viktigt. En känsla av att platsen man är på är speciell, att den inte kunde vara var som helst. Detta kan man till exempel framkalla genom användandet av material och stil som refererar till platsens unika historia.

En rapport visar att en önskan av att respektera historisk form, stil och material hade 84% stöd bland de tillfrågade i en intervju samt 85% stöd i en diskussion om vad som är viktigast vid nybyggnation. Detta stöds även av tidigare studier där det framgår att gemene man prioriterar att byggnaden anknyter till platsens identitet vid nybyggnation, medan de som bygger städerna prioriterar att byggnaden speglar deras tolkning av vår tids identitet. Som David Halpern, ledare för Cabinet Office Behavioural Insight Unit, har poängterat är det extremt viktigt att skapa platser som invånarna kan identifiera sig med och se som “sitt eget” kvarter, gata eller byggnad.

2014 gjorde Göteborgs-Posten en undersökning där de frågade göteborgarna var stadens själ ligger. En betydande andel svarade att den ligger i stadsdelen Majorna. Som anledning ringade de flesta in alternativen “görgöteborskt” och “ljuva hem”. Majorna är också den del som kanske är mest välbevarad och som domineras av de för Göteborg så typiska landshövdingehusen.

Kunskapen inte ny – den används bara inte

Den här boken är inte revolutionerande – den är snarare en ovanligt omfattande sammanfattning av befintliga studier. Mycket är kunskap som har funnits länge, men för de flesta är det uppenbart att väldigt lite av denna kunskap används när vi bygger dagens samhällen. De hälsofördelar som kan vinnas genom att utgå från vetenskapliga undersökningar är dock verkliga. Vi är alla förlorare om vi fortsätter att ignorera den här sortens fakta till fördel för modernismens dogmer. Modernismen är en ideologi som bygger på att förkasta befintlig kunskap.

Påkostad nybyggnation i Malmö. Det nya konserthuset med omgivande byggnation är ett gott exempel på när man inte tar hänsyn till den estetik människor i allmänhet faktiskt uppskattar. Storskaliga fasader, avsaknad av lokal arkitektonisk identitet, höga hus, asymmetrisk fasad och skarpa kanter är några av de punkter som gör att vi går miste om flertalet potentiella hälsofördelar.

Peter Olsson
Ekonomistuderande, Handelshögskolan Göteborg

Fler blogginlägg med liknande tema